Antingen eller.

Varför är det så många med små bebisar som bär sina barn i Babybjörn eller bärsjal och sen ändå drar en barnvagn. Ska inte bärsele ersätta vagnen och vice versa? Det känns som tautologi att ta med sig båda. Om jag bar mina barn i sele, inte faen hade jag med mig vagnen då.

En av varje räcker.

Varför måste man förstärka det man skriver genom att trycka in samma bokstav 6 gånger. Många tonåringar gör det och visst, det må väl vara hänt. Där kan man anta att det är en mognadsfråga, men vuxna människor. Kom igen.

I många Facebook inlägg eller framförallt i bloggar är det massvis med vuxna som tvunget måste skriva: Heeeej eller kraaaaaaaam.
Skärpning. En bokstav av varje räcker.

100:- är inte hela världen.

Varför detta totala ramaskri över att SL höjer priset på månadsortet med 100:-.
100:- är inte hela världen. Om man tänker att man kan åka från Gnesta och Nynäshamn ända till Bålsta och Norrtälje på samma kort så är det fan inga pengar att gnälla om.

Om man inte röker, dricker och inte lever på något annat än nudlar och linser och ändå inte har råd då kan man få klaga annars får man hålla käft.

Att tågen sen inte alltig går på tid är en annan sak - då får man ha framförhållning.
Och bor man där det bara går 1½ tåg om dagen - då får man skylla sig själv.

Get over it.

Jag vill börja med att säga att: Ja, det finns människor med riktiga och allvarliga psykiska diagnoser som antingen beror på allvarlig psykisk sjukdom eller tillstånd som har framkallats av t.ex. trauma. Det här handlar INTE om dem.

Det här handlar om den stora mängd kvinnor i åldern säg 25-45 år som är sjukskrivna på följande basis: Utmattade, sömnstörning, koncentrationssvårigheter. Vi har läkare som beviljar sjukskrivning för att (och jag citerar): "Patienten behöver lugn och ro utan att vara omgiven av andra människor"

För 9 år sedan blev jag mamma för första gången. För 4,5 år sedan blev jag det för andra gången och har således 2 fantastiska pojkar. Sedan den augustidagen 2002 har jag varit utmattad, haft störd sömn och har svårt att fokusera för att det alltid är kaos runtomkring mig. Jag skulle ge min högra hand för att få lite lugn och ro och inte vara omgiven av andra människor.

Har jag missat nåt nu. Istället för att acceptera att det är så här livet är och gå till jobbet varje dag, äta tacos och smågodis på fredagar och bli glad om jag får sova längre än till 07,00 på helgerna så skulle jag ha gått till min vårdcentral och sjukskrivit mig. Varför var det ingen som upplyste om det här på föräldragruppen på öppna förskolan.

En räcker.

Vet ni vad som går fetbort. Tvåfärgat hår. Alltså inte tonat eller slingat hår utan när man färgar i två helt olika färger t.ex. blond lugg och svart hår. Big no no people!

Undrar över ansvaret.

Vem bär ansvaret över individen? Samhället eller individen själv?
Om man inte trivs med sitt jobb, vems är då ansvaret att skaffa ett nytt jobb? Ens eget ansvar eller arbetsgivarens?
För mig är det helt självklart att jag ansvarar för mitt eget öde, men efter en dag på jobbet lyssnandes på andras öden så förvånas jag över hur många som tycker tvärt om.

Jag är villig att betala.

Idag satt jag på läktaren i gymnastikhallen i min gamla högstadieskola och led medans äldsta sonen tränade innebandy. Då slog det mig, det här skulle jag kunna betala för att slippa. Jag är villig att betala någon som hämtar sonen, kör honom till träningen, sitter på läktaren och lider och sen kör hem honom igen. Kan man köpa den tjänsten hos Hemfrid? Någon som vet?

Självinsikt

Det är en bra egenskap att ha självinsikt. Bara så att ni vet. Man måste förstå sin del i det stora sammanhanget. Kom ihåg det.

Svamp växer i skogen.

I kylskåpet på jobbet står en förpackning med "Skogssvampsost"
Vart faen skulle svamp annars växa om den inte växte i skogen?

Lär dig klockan för faen.

Vet ni, om det står på en skylt att det öppnar kl. 08,15 då är det ingen idé att börja rycka i dörren 07,45 för den är LÅST!

It´s a man bag.

Det finns ingenting som är mer pinsamt än män som bär sina fruars/flickvänners handväska!

Jämlikhet.

Vet ni, livet kommer aldrig att bli jämställt. Eller rättare sagt, livet kommer aldrig att bli mer jämställt än vad man såg till att det var innan man fick barn. Efter att man får barn så stannar utvecklingen. Så är det bara.
Jag kan inte påstå att jag och min man lever 100% jämställt MEN jag har inga problem med uppdelningen. Det kan vara för att jag är ett kontrollfreak som gör att jag gillar att ha mer koll.
Jag har aldrig riktigt fattat varför man ska sträva efter att allt i ett förhållande ska vara 100% jämlikt. Kan inte alla bara få leva som de vill? Och är man missnöjd med uppdelningen i sitt förhållande så får man väl ta en allvarlig diskussion med sin partner om det. Inte gnälla till sina vänner.
Som en vis man jag känner sa rätt så nyligen: Det är den som har kontroll på allt i familjen (födelsedagskalas, friluftsdagar, pianolektioner, veckohandlingar etc.) som styr och bestämmer. Att delegera ut dammsugningen är inget svårt.

Mår alla vekligen så dåligt?

Kommer i mitt yrke i kontakt med människor som söker vård. Har länge undrat en sak. Kan så här många människor må så dåligt eller är det bara så att allt för många sitter hemma och grubblar för mycket över sig själva och sina liv istället för att ta tag i det?
Det finns såklar många människor med riktiga psykiatriska problem som behöver hjälp MEN det finns massor av människor som jag bara skulle kalla arbetsskygga.
Om man istället väljer att omge sig med bra människor, sova ordentligt på natten, gå upp och gå till jobbet/skolan varje dag, acceptera att vardagen inte blir mer spännande och innehållsrik än vad man gör den så blir livet mycket enklare. Tro mig.
Grubbla inte så mycket - livet passerar fortare än du tror.

Stavningspolisen.

Varför kan inte vuxna människor stava? Det är helt katastrofalt dåligt. Nu pratar jag alltså inte om när man ibland slinter på tangenterna och två bokstäver råkar byta plats utan om när vuxna människor inte ens kan stava till de allra enklaste orden. Jag tycker att det bara blir värre och värre, och en del är så dåliga på att stava att jag skäms - å deras vägnar.

You give me fever.

Vet ni. Man behöver inte uppsöka sjukvård för att ett barn har feber. Eller iallafall inte om barnet är så piggt att det klarar av att springa 100 meters race i väntrummet. Då kan man vara hemma och titta på barnkanalen och ge vätska istället. Tålamod och common sense mina vänner.

Blossa.

Varför är det nästan alltid så att människar som av olika orsaker behöver hjälp från samhället t.ex. med olika bidrag nästan till 100% röker och har husdjur!?
Om man slutar röka och gör sig av med alla katter och hundar borde inte det rimligtvis göra att det blir lite mer klirr i kassan?
Kan man inte ha rökfrihet som ett krav för att få bidrag? Dessutom finns det ju en enorm hälsovinst i det.

It´s too much...

Hur många spaltmeter kan man skriva om att Stefan Liv har dött? Seriöst alltså! Missförstå mig inte nu - jag tycker också att det är fruktansvärt tragiskt det som hänt och jag lider med hans fru och deras två små barn. MEN det räcker nu. Han är död. Det räcker. Man behöver inte skriva sida upp och sida ner i alla tidningar, på alla nyhetssajter, ÖVER ALLT!
Sätt saker i rätt perspektiv. Hur många barn dör av svält i Afrika varje år? Hur många sidor i tidningen får det? Precis. I rest my case!